Regressavtal, bestäm vem som bär vad

Ja, för bankens papper säger bara att ni båda häftar för lånet utåt, inte hur ni ska dela det er emellan. Utan ett separat regressavtal utgår lagen från att ni delar lika, även om pengarna i praktiken gick till bara en av er. Regressavtalet reglerar just det interna förhållandet mellan er, vilket bankavtalet aldrig gör.

Då får banken kräva hela skulden av dig, eftersom långivaren får vända sig till den av er som har bäst betalningsförmåga. Betalar du mer än din egen del får du en regressfordran på den andra, men utan avtal antar lagen att ni delade lika. Det betyder att du kan ha betalat för hans projekt och ändå bara kunna kräva tillbaka halva summan.

Ja, ni är fria att fördela ansvaret precis som det faktiskt ser ut mellan er, till exempel 80 mot 20 eller 100 mot 0. Det viktiga är att fördelningen skrivs ner tydligt så att den som betalar har svart på vitt vad de övriga ska betala tillbaka. Skriv gärna också in vad pengarna gick till, så blir bakgrunden begriplig om det blir tvist senare.

Det gäller bara mellan er som skrivit under, inte mot banken. Banken kan fortfarande kräva hela beloppet av vem som helst av er, men regressavtalet ger dig rätt att i sin tur kräva tillbaka den andras del enligt det ni kommit överens om. Avtalet ändrar alltså inte ert ansvar utåt, det styr vem som slutligen ska stå för vad.

Om summan är stor, om någon av er gått i borgen för den andra eller om fördelningen är ojämn och konfliktkänslig kan det vara värt att stämma av med en jurist. Detsamma gäller om lånet är kopplat till en bostad ni äger ihop, eftersom regressfrågan då ofta hänger ihop med hur ägandet ska delas. För ett vanligt gemensamt lån med klar fördelning räcker oftast ett välskrivet avtal.