Testamente och gåvobrev används båda för att styra vem som får din egendom, men vid olika tidpunkter. Ett testamente reglerar hur dina tillgångar ska fördelas när du har gått bort och styrs av ärvdabalken. Ett gåvobrev överlåter egendom redan nu, medan du lever, och dokumenterar villkoren för gåvan.
Valet beror på vad du vill uppnå. Vill du behålla kontrollen över egendomen så länge du lever och först därefter bestämma vem som ärver, välj testamente. Vill du ge bort något direkt, exempelvis hjälpa ett barn med en bostad, och samtidigt bestämma att gåvan ska vara mottagarens enskilda egendom eller utgöra förskott på arv, välj gåvobrev. Båda begränsas av bröstarvingars laglott. Innehållet bygger på svensk rätt och ersätter inte individuell rådgivning vid komplexa fall.
Testamente
Gåvobrev
När det gäller
Träder i kraft vid din död
Gäller direkt när gåvan ges
Lag som styr
Ärvdabalken (1958:637)
Gåvorätt; för fastighet även jordabalkens formkrav
Formkrav
Skriftligt och bevittnat av två personer samtidigt
Skriftligt vid fastighet/bostadsrätt; lös egendom är formfri men brev rekommenderas
Kan ändras/återkallas
Ja, du kan ändra eller återkalla det när som helst medan du lever
Nej, en fullbordad gåva kan normalt inte tas tillbaka
Laglott
Bröstarvingar har alltid rätt till sin laglott (halva arvslotten)
Stora gåvor kan jämkas mot laglotten (förstärkt laglottsskydd)
Förskott på arv
Reglerar fördelningen direkt
Kan ange om gåvan ska vara förskott på arv eller inte
Skatt
Ingen arvsskatt i Sverige
Ingen gåvoskatt i Sverige
Välj testamente om du vill behålla egendomen under din livstid och styra arvet efteråt. Välj gåvobrev om du vill ge bort något redan nu och reglera villkor som enskild egendom eller förskott på arv. Många använder båda för att täcka olika delar av sin planering.
Avgör först om överföringen ska ske nu eller efter dödsfallet
Ett testamente styr fördelningen först efter dödsfallet och kan normalt ändras eller återkallas medan testatorn fortfarande kan uttrycka sin vilja. Ett gåvobrev dokumenterar en överföring under givarens livstid; när gåvan väl är fullbordad går den som utgångspunkt inte att ta tillbaka bara för att givaren ändrar sig. Valet påverkar alltså både kontrollen över egendomen och när mottagaren blir ägare.
Formkraven beror på handling och egendom. Testamentet kräver två samtidigt närvarande, behöriga vittnen enligt 10 kap. ärvdabalken. En fastighetsgåva följer 4 kap. jordabalken och lagfartsreglerna, medan en bostadsrättsgåva följer 6 kap. 4 § bostadsrättslagen och inte har någon lagfart. För gåvor till barn bör brevet också ange om gåvan ska räknas som förskott på arv och om den ska vara enskild egendom.
Praktisk kontroll före du väljer
Välj testamente när du vill behålla ägandet och styra vad som händer senare.
Välj gåvobrev när ägandet ska övergå nu och villkoren behöver kunna bevisas.
Ta individuell rådgivning om laglott, utländska tillgångar, nyttjanderätt eller större motprestationer påverkar upplägget.
Gåvor till bröstarvingar presumeras vara förskott på arv om inget annat anges. Vill du undvika det ska du skriva i gåvobrevet att gåvan inte ska utgöra förskott på arv.
Kan jag testamentera bort allt och kringgå laglotten?
Nej. Bröstarvingar (barn) har alltid rätt att begära ut sin laglott, som är hälften av den arvslott de annars skulle fått, oavsett vad testamentet säger.
Behöver ett gåvobrev bevittnas?
En fastighetsgåva ska uppfylla jordabalkens skriftliga formkrav. Om överlåtarens underskrift inte är styrkt av två vittnen blir lagfartsansökan vilande enligt 20 kap. 7 § jordabalken; bevittning är däremot inte ett giltighetskrav för själva gåvan, och 20 kap. 8 § anger hur bristen kan hanteras. En bostadsrätt har ingen lagfart: enligt 6 kap. 4 § bostadsrättslagen ska gåvohandlingen vara skriftlig och undertecknad av både givare och mottagare, utan krav på vittnen. För annan lös egendom är gåvan normalt formfri, men ett skriftligt gåvobrev minskar risken för tvist.
