En registrerad bouppteckning är en allmän handling som vem som helst får beställa. Är den upprättad från och med 1 juli 2001 finns den hos Skatteverket, som mejlar kopian automatiskt inom några minuter. Äldre handlingar beställs hos Riksarkivet, där serien från 1 januari 1980 till 30 juni 2001 är digitaliserad och skickas utan kostnad när uppgifterna är kompletta. Att en kopia är bestyrkt betyder att någon skriftligen intygar att den stämmer med originalet, och Svenska Bankföreningen skriver att dödsboet ska visa upp bouppteckningen i original eller i bestyrkt kopia.
Banken vill se bouppteckningen innan kontot kan avslutas, och den enda kopia familjen hade försvann någonstans mellan flytten och pärmen på vinden. Eller så gäller det en fastighet som ska säljas efter en morfar som dog på nittiotalet, där köparens bank vill veta vem som ärvde vad. Handlingen finns kvar hos en myndighet och går att beställa ut igen.
Vilken myndighet du ska vända dig till avgörs av när bouppteckningen kom till. Om kopian måste vara bestyrkt avgörs i stället av vem som ska ta emot den. De två frågorna hänger ihop i praktiken men besvaras på olika håll, och det är där de flesta kör fast.
På den här sidan
- Tre ärenden som låter lika men går åt olika håll
- Gränsen går vid halvårsskiftet 2001
- Så beställer du hos Skatteverket
- Riksarkivet har två ingångar som kräver olika uppgifter
- Vad bestyrkt betyder, och vem som faktiskt gör det
- Vad banken faktiskt kräver
- Bestyrkt kopia vid inlämningen: vad som ändrades 1 juli 2026
Tre ärenden som låter lika men går åt olika håll
I vardagligt tal kallas allt för bouppteckning. För myndigheterna är det tre skilda saker, och det är den sammanblandningen som skickar folk till fel formulär.
- 1Att upprätta en ny bouppteckning efter någon som nyss har dött, med förrättning, kallelser och tidsfrister.
- 2Att beställa ut en kopia av en bouppteckning som redan är registrerad.
- 3Att få en kopia bestyrkt, alltså att någon intygar att den stämmer med originalet.
Har du ett färskt dödsfall och en förrättning framför dig hittar du reglerna om kallelser och frister i vår artikel om bouppteckningen. Resten av den här texten handlar om handlingar som redan finns.
Vem får beställa en bouppteckning?
En registrerad bouppteckning är en allmän handling. Enligt 2 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen ska var och en ha rätt att ta del av allmänna handlingar, så du behöver varken vara släkt eller dödsbodelägare. Enligt 2 kap. 16 § har du rätt att mot en fastställd avgift få en avskrift eller kopia, och enligt 2 kap. 15 § är det utan avgift att ta del av handlingen på stället.
Gränsen går vid halvårsskiftet 2001
Vilken myndighet som förvarar handlingen avgörs av när den kom till.
| När bouppteckningen kom till | Var du beställer den |
|---|---|
| Från och med 1 juli 2001 | Skatteverket |
| 1 januari 1980 till 30 juni 2001 | Riksarkivet, digitaliserad serie |
| Till och med 31 december 1979 | Riksarkivet, tingsrätts- och häradsrättsarkiv |
Skatteverket skriver att bouppteckningar upprättade från och med 1 juli 2001 förvaras hos verket och hänvisar äldre handlingar till Riksarkivet, som i sin tur tar emot beställningar på bouppteckningar upprättade fram till 30 juni 2001.
Upprättad och registrerad är inte samma dag
Myndigheterna beskriver gränsen med olika ord. Skatteverket talar om handlingar som är upprättade, medan Riksarkivet beskriver sin digitaliserade serie som bouppteckningar registrerade hos tingsrätten mellan 1 januari 1980 och 30 juni 2001. Skillnaden saknar betydelse för de flesta, men kan avgöra allt när förrättningen hölls våren 2001 och registreringen skedde på hösten. Pröva båda innan du drar slutsatsen att handlingen inte finns.
Bouppteckningar gjorda efter 30 juni 2001 i Stockholms län finns enligt Stockholms stadsarkiv hos Skatteverket, skattekontoret i Visby. Uppgiften står på en sida senast uppdaterad i januari 2024, men den förklarar varför svaret kan komma från Gotland.
Så beställer du hos Skatteverket
Skatteverket kan på begäran skicka en kopia på en registrerad bouppteckning, en tilläggsbouppteckning eller en dödsboanmälan. Beställningen görs i en e-tjänst och handlingen skickas automatiskt inom några minuter till den e-postadress du skriver in, utan att någon handläggare läser din beställning.
Varför svaret ibland blir tomt
Skatteverket skriver att det inte sker någon bevakning på bouppteckningar som är på väg in, och att beställningen bara kan göras när bouppteckningen är registrerad. Du kan alltså inte lägga en order som verkställs den dag registreringen sker. Tomma svar beror i praktiken på något av det här.
- Det finns ingen registrerad bouppteckning på personnumret
- Bouppteckningen är inlämnad men handläggningen pågår fortfarande
- Dödsfallet ligger före gränsen och handlingen finns hos Riksarkivet
Om du inte vill lämna ut din e-postadress
E-tjänsten kräver en e-postadress som Skatteverket lagrar, och det går inte att svara på mejlet som kommer tillbaka. Godkänner du inte lagringen får du i stället kontakta en bouppteckningssektion via myndighetens mejlformulär eller på 0771-567 567, vardagar 8 till 16. Post går till Skatteverket, Bouppteckningssektionen, 871 87 Härnösand.
- Den avlidnes fullständiga namn och dödsdatum
- Personnummer, om dödsfallet inträffade 1980 eller senare
- Födelsedatum och folkbokföringsort, om bouppteckningen är från 1979 eller tidigare
- En e-postadress som myndigheten får lagra, annars beställer du per telefon eller mejlformulär
- Besked från banken eller mottagaren om de kräver bestyrkt kopia
- En kontroll av att bouppteckningen hunnit bli registrerad, eftersom beställningen inte kan bevakas
Riksarkivet har två ingångar som kräver olika uppgifter
Riksarkivet har två formulär, ett för tiden till och med 31 december 1979 och ett för 1 januari 1980 till 30 juni 2001. Skillnaden är större än årtalen antyder.
1980 till 30 juni 2001: digitalt och i praktiken omgående
Den yngre serien är digitaliserad och handlingarna påträffas genom den avlidnes personnummer. Eftersom det kan finnas luckor vill Riksarkivet ha namn och dödsdatum också. Riksarkivet skriver att det inte utgår någon kostnad eller handläggningstid när du beställer via formuläret, har fullkomliga ingångsuppgifter och begär svar via e-post. Bouppteckningen hämtas då upp i systemet och skickas automatiskt.
Till och med 1979: bundna volymer och riktig arkivforskning
Äldre bouppteckningar finns i tingsrättens och dess föregångares arkiv, alltså rådhusrätt, domsaga eller häradsrätt, till stor del som bundna volymer. Där finns inget personnummer att söka på. Riksarkivet begär i stället namn, födelse- och dödsdatum samt var den avlidne var folkbokförd vid dödsfallet. Saknas någon uppgift kan beställningen bli ett avgiftsbelagt undersökningsuppdrag.
Stockholms stadsarkiv förvarar bouppteckningar gjorda före 1 juli 2001 från sitt område och har en egen taxa: 5 kronor per ark för sida 1 till 10, därefter 2 kronor per sida, även när kopian är digital. Svarstiden anges till tre veckor, och beställningen görs via Riksarkivets formulär.
Vad bestyrkt betyder, och vem som faktiskt gör det
Bestyrkt och vidimerad betyder samma sak. Någon intygar skriftligen på kopian att den överensstämmer med originalet. Det är ingen stämpel som gör innehållet mer giltigt, utan ett påstående från någon som haft originalet framför sig. Hur bestyrkandet ser ut varierar med vem som gör det: Riksarkivet vidimerar med en handläggares underskrift, medan banker i praktiken ofta vill se två namnteckningar på kopian.
Så ser Riksarkivets bestyrkande ut
Riksarkivet vidimerar på begäran. Bekräftelsen består av en text och handläggarens underskrift och visar att vidimeringen är gjord av Riksarkivet. Den kan vara handskriven eller stämplad, och har originalet flera sidor görs vidimeringen på första och sista sidan. Tre begränsningar avgör om det över huvud taget går.
- Riksarkivet vidimerar bara kopior som de själva har gjort av originalhandlingar
- Endast papperskopior kan vidimeras
- Kopior som någon annan lämnar in vidimeras inte, inte ens när Riksarkivet förvarar originalet
Vidimeringen kostar ingenting extra, du betalar bara för kopian. Den skickas med post, och skanning efter vidimering sker bara på särskild begäran, vilket är värt att veta om du har bråttom.
Skatteverkets kopia är något annat
Skatteverket kallar genomgående det som skickas ut för en kopia på registrerad bouppteckning och nämner inte vidimering. Påståendet att man kan beställa en bestyrkt kopia från Skatteverket förekommer på flera bank- och juristsidor, men det står inte att finna hos myndigheten själv.
Det som ger handlingen tyngd är i stället registreringsbeviset. Enligt 20 kap. 9 § andra stycket ärvdabalken ska Skatteverket registrera bouppteckningen och förse den med bevis om detta, och det är den registrerade handlingen du får en kopia på.
Vad banken faktiskt kräver
Svenska Bankföreningen beskriver bouppteckningen som en behörighetshandling som företrädare för dödsboet ska visa upp när man till exempel utför ärenden hos banken. Skatteverket kallar den dödsboets legitimationshandling.
För att banken ska kunna betala ut dödsboets bankmedel och sälja eller omregistrera värdepapper behöver dödsboet enligt Bankföreningen visa upp handlingarna i original eller i bestyrkt kopia.
- Bouppteckningen, registrerad hos Skatteverket
- Arvskiftet
- Eventuella fullmakter i original
Bankföreningen skriver att om det endast finns en dödsbodelägare görs inget arvskifte, utan den registrerade bouppteckningen kan användas som skifteshandling. Då faller ett av de tre dokumenten bort, men bouppteckningen ska fortfarande visas i original eller bestyrkt kopia och eventuella fullmakter ska vara original. Fråga alltså banken i förväg om de godtar den kopia Skatteverket mejlar ut. Hur skiftet går till när ni är flera delägare tas upp i vår artikel om arvskifte.
Vissa betalningar ur den avlidnes konton kan enligt Bankföreningen göras redan före registreringen, men bankerna avgör själva vad som medges. Vad som brukar släppas igenom tas upp i vår checklista vid dödsfall.
Bestyrkt kopia vid inlämningen: vad som ändrades 1 juli 2026
Fram till sommaren 2026 skulle en bouppteckning lämnas in i original tillsammans med en bestyrkt kopia. Genom lag (2026:251) ändrades 20 kap. 8 § ärvdabalken, och kopian nämns inte längre i lagtexten. Paragrafen säger nu att bouppteckningen ska ges in för registrering till Skatteverket inom en månad efter det att den upprättats.
Skatteverket är lika tydligt. Bouppteckningen ska skickas in i original, och myndigheten skriver på både blankettsidan och broschyrsidan att kopia på bouppteckningen inte längre ska skickas med.
Kravet försvann inte helt, det flyttade. Enligt 20 kap. 5 § första stycket ärvdabalken ska ett testamente och, om den avlidne var gift, ett äktenskapsförord angående förmögenhetsordningen tas in i bouppteckningen eller i bestyrkt kopia fogas till den som bilaga. Den paragrafen rördes inte av ändringen.
Så känner du igen en föråldrad instruktion
Ändringen har ännu inte slagit igenom i det som skrivs om bouppteckningar på nätet. Det du ska titta efter är om texten kräver en bestyrkt kopia av själva bouppteckningen. Gör den det är den föråldrad, hur högt upp i sökresultatet den än ligger.
Två begrepp bytte namn samtidigt. Förrättningspersoner heter numera förrättningspersoner, och bouppgivarens försäkran heter bouppgivarens bekräftelse. De gamla orden säger däremot ingenting om när en text skrevs: Skatteverkets egen blankett SKV 4600 och broschyren SKV 461 använder dem fortfarande, och myndigheten skriver själv ut vilka begrepp som ändrats i lagen men inte i handlingarna.
Vanliga frågor om bouppteckning
Vem får beställa en kopia på en bouppteckning?
Vem som helst. En registrerad bouppteckning är en allmän handling, och enligt 2 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen ska var och en ha rätt att ta del av allmänna handlingar. Du behöver den avlidnes namn och personnummer. För handlingar från före 1980 hos Riksarkivet gäller i stället namn, födelse- och dödsdatum samt folkbokföringsort.
Vad kostar det att beställa en bouppteckning?
Riksarkivet anger att det inte utgår någon kostnad för bouppteckningar mellan 1 januari 1980 och 30 juni 2001 när du beställer via formuläret med fullkomliga uppgifter och vill ha svar via e-post. För äldre handlingar och papperskopior gäller prislistan, från 5 kronor per sida till 3 000 kronor för släktutredningar. Skatteverket nämner inget pris för den mejlade kopian. Enligt 2 kap. 16 § tryckfrihetsförordningen har du rätt att mot en fastställd avgift få en kopia av en allmän handling, och avgiften följer av avgiftsförordningen (1992:191).
Hur lång tid tar det att få kopian?
Från Skatteverket skickas handlingen automatiskt inom några minuter. Riksarkivets digitaliserade serie för 1980 till 30 juni 2001 skickas också automatiskt när ingångsuppgifterna är kompletta. Äldre handlingar tar längre tid eftersom de måste letas fram ur bundna volymer, och Stockholms stadsarkiv anger tre veckors svarstid.
Jag beställde men fick ingen bouppteckning, vad betyder det?
Oftast att den ännu inte är registrerad. Skatteverket bevakar inte bouppteckningar som är på väg in, så en beställning på ett pågående ärende ger tomt svar utan förklaring, och kötiden hos Skatteverket är ofta flera veckor. Kontrollera aktuell kötid på Skatteverkets webbplats. Andra orsaker är att ingen bouppteckning finns på personnumret, eller att dödsfallet ligger före halvårsskiftet 2001.
Är kopian jag får från Skatteverket bestyrkt?
Skatteverket kallar den genomgående för en kopia på registrerad bouppteckning och nämner inte vidimering. Det som gör den användbar är registreringsbeviset: enligt 20 kap. 9 § andra stycket ärvdabalken ska Skatteverket registrera bouppteckningen och förse den med bevis om detta. Bankföreningen skriver att handlingarna ska visas i original eller i bestyrkt kopia och att bankerna kan ha olika rutiner, så fråga din bank vad de godtar.
Måste en bestyrkt kopia bifogas när bouppteckningen lämnas in?
Nej, inte längre. Sedan den 1 juli 2026 ska bouppteckningen skickas in i original, och en bestyrkt kopia av den behöver inte bifogas. Kravet finns kvar för bilagorna: enligt 20 kap. 5 § första stycket ärvdabalken ska ett testamente och ett eventuellt äktenskapsförord tas in i bouppteckningen eller fogas till den i bestyrkt kopia.
Var hittar jag en bouppteckning från 1970-talet?
Hos Riksarkivet, i tingsrättens och dess föregångares arkiv. Handlingarna ligger till stor del i bundna volymer och går inte att söka på personnummer, så Riksarkivet begär namn, födelse- och dödsdatum samt var den avlidne var folkbokförd när hen dog. Saknas någon uppgift kan ärendet bli ett avgiftsbelagt undersökningsuppdrag.
Räcker en svensk bestyrkt kopia utomlands?
Sällan. Riksarkivet skriver att deras vidimering räcker i Sverige, men att du för andra länder i de flesta fall behöver en apostille via notarius publicus. Utrikesdepartementet legaliserar för länder utanför apostillekonventionen. För dödsbon med anknytning till ett annat EU-land finns dessutom det europeiska arvsintyget, som i Sverige utfärdas av Skatteverket i bestyrkta kopior.
