Vad en bouppteckning kostar: registreringen är gratis, hjälpen är det inte

Myndighetsdelen kostar noll kronor, och det finns ett skäl till det

Det som många tror är en myndighetsavgift finns inte. Skatteverket anger ingen avgift för att registrera en bouppteckning, varken på huvudsidan, blankettsidan eller i broschyren, och ärvdabalkens 20 kapitel innehåller ingen avgiftsbestämmelse. Registreringen enligt 20 kap. 9 § är en myndighetsåtgärd utan angiven kostnad.

Skälet är historiskt. Bouppteckningen var länge underlaget för att beräkna arvsskatt, och den skatten är borta sedan den 1 januari 2005, då lagen om arvsskatt och gåvoskatt upphävdes genom lag (2004:1341). Handlingen finns kvar, men inte anledningen att ta betalt för den.

Det här är gratis

• Registreringen hos Skatteverket
• Blanketterna Bouppteckning (SKV 4600), Dödsboanmälan (SKV 4601) och Tilläggsbouppteckning (SKV 4578), samt broschyren SKV 461
• Dödsfallsintyg med släktutredning, som Skatteverket inte tar betalt för och som beställs via formuläret för allmänna handlingar eller genom att ringa Skatteupplysningen

Vad en kopia på en redan registrerad bouppteckning kostar, och var handlingar från tiden före halvårsskiftet 2001 finns, tas upp separat.

Vad de som tar betalt faktiskt tar betalt

Priserna nedan är hämtade från respektive aktörs egen webbplats i augusti 2026. De är inte offerter och inte jämförbara rakt av: en digital tjänst där du själv fyller i uppgifterna är något annat än ett fast pris som inkluderar förrättningsmöte. Tabellen är ordnad efter vad aktören är, eftersom flera kedjor driver både begravningsverksamhet och en egen juridikgren.

Billigast och dyrast skiljer mer än tio gånger trots att slutprodukten är samma registrerade handling. Av de två begravningsbyråkedjor vi hittat publicerade priser hos ligger båda över juristbyråernas fasta paketpris: Lavendla från 8 995 kronor och Fenix från 14 970 kronor, mot 5 995 kronor hos Emvald och Bouppteckningar.nu. Lavendla driver både begravningsverksamhet och juridik under samma varumärke, och det är en av orsakerna till att jämförelser mellan branscherna blir grumliga.

En detalj som är lätt att missa: Familjens Jurist anger själv att priserna gäller på kontor som ägs av Familjens Jurist i Sverige AB och att variationer kan förekomma på franchisekontoren. Fråga alltså vilket kontor offerten kommer från.

Så räknar du ut vad din bouppteckning kostar

Uppskatta antalet timmar och multiplicera med den publicerade timtaxan. Vilka moment som måste utföras följer av 20 kap. ärvdabalken; timtalen nedan är vår egen uppskattning av hur lång tid momenten tar. Det är ingen prislista, utan ett sätt att bedöma om en offert är rimlig.

Det här är vad som gör räkningen större

Kostnadsdrivarna är inte godtyckliga. De står i lagen. Varje ytterligare dödsbodelägare kostar dessutom i kallelsearbete, eftersom samtliga ska kallas i god tid enligt 20 kap. 2 §.

Att den avlidna var gift utvidgar utredningen

Enligt 20 kap. 4 § ärvdabalken ska tillgångar och skulder antecknas som de var vid dödsfallet, och var den döde gift ska båda makarnas tillgångar och skulder var för sig antecknas och värderas. Det är två personers hela ekonomi som ska utredas, inte en, och det är det mest förutsägbara påslaget på arbetet.

Särkullbarn kostar, och det finns två paragrafer bakom

Den första är 20 kap. 3 §: om den döde efterlämnar en make ska det för bröstarvingar anges om de är bröstarvingar även till maken. Någon måste alltså kartlägga och belägga vilka barn som är gemensamma. Den andra är 20 kap. 5 § tredje stycket: finns en laglottsberättigad arvinge bland delägarna ska det, på begäran av en delägare, anges vad en arvinge eller dennes avkomling har mottagit från den avlidna som förskott eller annars som gåva.

Fastighet ger arbete både före och efter

Fastigheten ska värderas till bouppteckningen, och efteråt tillkommer en post som nästan aldrig nämns i prisjämförelser. Stämpelskatt tas inte ut vid arv och bodelning, men Lantmäteriet tar ut en expeditionsavgift på 825 kronor för lagfarten, och bouppteckningen måste vara registrerad innan lagfart kan sökas.

Utlandsanknytning är först en fråga om hemvist

Skatteverket formulerar huvudregeln så att en bouppteckning normalt ska göras om den avlidna vid sin död hade hemvist i Sverige. Låg hemvisten utomlands kan hela den svenska bouppteckningen falla bort. Handläggs arvet i Danmark, Finland, Island eller Norge och det finns egendom här gäller i stället 3 kap. 2 § lagen (2015:417) om arv i internationella situationer: Skatteverket utser då på begäran av dödsboförvaltningen en lämplig person att förrätta bouppteckning över de svenska tillgångarna.

Att göra den själv kostar inte noll kronor

Det är fullt tillåtet att göra bouppteckningen själv. Ärvdabalken kräver i 20 kap. 2 § att den som har egendomen i sin vård utser två kunniga och trovärdiga förrättningspersoner, som lagen kallade förrättningspersoner fram till den 1 juli 2026. Att de dessutom ska vara utomstående och inte ha rätt att ärva står inte i den paragrafen, utan följer av Skatteverkets tillämpning. Krav på juridisk utbildning finns varken i lagtexten eller hos myndigheten, även om enstaka byråer skriver på sina egna sidor att juridiska kunskaper krävs. Att slippa arvodet är ändå inte samma sak som att slippa utgifter.

• Eventuell värdering av fastighet, bostadsrätt eller lösöre
• Porto, gärna rekommenderat, eftersom handlingen ska lämnas in i fysisk form
• 825 kronor till Lantmäteriet per lagfartsansökan efter arvskiftet, om det finns en fastighet
• Din egen tid, som för ett bo med flera delägare och en bostad sällan understiger ett par arbetsdagar

Och en risk som har ett pris

Enligt 20 kap. 9 § får en bouppteckning registreras endast om det framgår att det gått till på det sätt kapitlet föreskriver. Är den bristfällig får Skatteverket med föreläggande av vite sätta ut en tid inom vilken bristen ska avhjälpas. I praktiken börjar kön om, och kön är lång: cirka tio veckor innan ett ärende tilldelas en handläggare, utan förtur. Skatteverket påpekar själv att den siffran bara visar var myndigheten befinner sig just nu och inte är någon prognos för ett ärende som lämnas in i dag. Många sidor anger kortare tider, men mäter då handläggningen efter tilldelning utan att räkna in kön, så den totala väntan blir längre än siffran antyder.

Dödsboet betalar, även när pengarna inte räcker

Kostnaden ska belasta dödsboet, inte arvingarna privat. Det följer av 18 kap. 3 § ärvdabalken, där boets uppteckning uttryckligen räknas upp bland det dödsboet får ådra sig gäld för, tillsammans med begravningen och boets vård och förvaltning.

I praktiken betalar banken fakturan ur den avlidnas konton mot fakturaunderlag, redan innan bouppteckningen är registrerad. Det gäller boets löpande räkningar i allmänhet, alltså även begravning, hyra, el och försäkring, och bankerna tar normalt inte betalt för den hanteringen. Villkoren skiljer sig ändå åt: fakturan bör vara ställd till dödsboet eller till den avlidna, banken gör en egen bedömning av att utgiften är till nytta för boet, och Swedbank anger till exempel att ett konto med medkontohavare inte kan användas för tjänsten. Det som är spärrat fram till registreringen är utbetalning till delägarna och avslut av konton, inte betalningen av boets räkningar.

När boet är skuldtyngt

Räcker pengarna inte till alla har kostnaden en särställning. Enligt 10 § första stycket 1 förmånsrättslagen följer allmän förmånsrätt med begravnings- och bouppteckningskostnader när gäldenären avlidit före konkursbeslutet. Kostnaden står alltså jämsides med begravningen och före vanliga borgenärer. Lagstiftaren utgår själv från att den finns: i 20 kap. 8 a § ärvdabalken talas om att en delägare kan ställa säkerhet för bouppteckningskostnaden.

Den helt avgiftsfria vägen

Räcker tillgångarna inte till mer än begravningen och andra utgifter med anledning av dödsfallet, och innehåller boet varken fast egendom eller tomträtt, kan socialnämnden i stället göra en dödsboanmälan till Skatteverket, och den kostar dödsboet ingenting. Kontakta socialförvaltningen i den avlidnas hemkommun tidigt, eftersom kommunen behöver tid att pröva frågan innan fristen går ut.

När det är värt att betala, och när det inte är det

Gör den själv när

• Den avlidna var ogift eller änka och det finns ett eller två barn som är överens
• Boet består av bankkonton och lösöre, ingen fastighet och ingen bostadsrätt
• Det finns inget testamente och inga särkullbarn
• Ni kan hitta två utomstående personer som skriver under som förrättningspersoner

Betala för hjälp när

• Den avlidna var gift, eftersom två personers ekonomi ska utredas och bodelning normalt ska göras före arvet
• Det finns särkullbarn eller ett testamente som någon kan tänkas ifrågasätta
• Boet innehåller fastighet, bostadsrätt, företag eller värdepapper som ska värderas
• Någon delägare är svår att nå, bor utomlands eller har god man
• Delägarna är oense, eller någon har begärt gåvoredovisning

Avtalssidan för bouppteckning, som den här artikeln hör till, visar vad som ingår när ni upprättar handlingen med oss och vad ni själva behöver ta fram. Fristerna, kallelserna och vad Skatteverket granskar tas upp separat.