Fullmakt vid bouppteckning när en delägare inte kan komma

Den som deltar genom ombud har närvarat, och behöver inget kallelsebevis

Kravet på kallelsebevis utlöses av frånvaro, ingenting annat. Av 20 kap. 3 § andra stycket ärvdabalken framgår att bevis om kallelse ska bifogas bara om någon som skulle ha kallats inte har närvarat vid förrättningen, och den som deltar genom ombud har närvarat.

Skatteverket beskriver det som ett val mellan två handlingar: är någon inte närvarande måste antingen ett bevis om att personen har kallats eller en fullmakt för någon att företräda personen bifogas. Har ni fullmakten behöver ni alltså inte också leta fram postkvittot för samma person.

Att beviset utgår betyder inte att kallelseplikten gör det. Samtliga delägare ska kallas i god tid enligt 20 kap. 2 § ärvdabalken, och efterlevande make eller sambo ska alltid kallas. Vad som är god tid får enligt Skatteverket avgöras från fall till fall, och vilka som ska kallas och hur kallelsen bevisas går vi igenom i artikeln om kallelse till bouppteckning.

Behörigheten måste stå skriven, annars räcker inte papperet

Det som gör en fullmakt användbar vid förrättningen är inte rubriken utan behörigheten. Enligt 10 § avtalslagen binder ombudet sin huvudman genom det som görs inom fullmaktens gränser, och gränserna är exakt den text ni har skrivit. En fullmakt som allmänt talar om hjälp efter ett dödsfall säger ingenting om rätten att delta vid bouppteckningsförrättningen.

Detta ska finnas i texten

• Fullmaktsgivarens namn och personnummer, och i vilken egenskap: dödsbodelägare eller efterarvinge
• Den avlidnes namn, personnummer och dödsdag
• Ombudets namn, personnummer och adress
• Uttrycklig rätt för ombudet att närvara vid och bevaka fullmaktsgivarens rätt vid bouppteckningsförrättningen efter den avlidne
• Eventuell ytterligare behörighet, exempelvis att godkänna bouppteckningen eller att företräda vid arvskiftet
• Ort, datum och fullmaktsgivarens egenhändiga underskrift

Vad som följer med in till Skatteverket

Varken ärvdabalkens kapitel om bouppteckning eller avtalslagen kräver att fullmakten bevittnas. Banker och andra mottagare ställer däremot ofta det kravet på sina egna blanketter, och två vittnesunderskrifter kostar ingenting.

Skatteverkets uppräkning av vad som ska lämnas in anger bouppteckningen i original och testamente i original eller bestyrkt kopia, men säger ingenting motsvarande om fullmakten. Skicka in den ni har och behåll originalet lätt åtkomligt om handläggaren frågar efter det.

En sak har blivit enklare. Sedan den 1 juli 2026 ska bouppteckningen ges in för registrering utan att en bestyrkt kopia bifogas, och Skatteverket skickar tillbaka originalet till ingivaren när handlingen är registrerad. Äldre broschyrer och exempel på nätet beskriver fortfarande den gamla ordningen med ett original och en kopia.

Ombudet blir samtidigt olämpligt som förrättningsperson

Den som reser till förrättningen som ombud för sin bror löser ett problem och skapar ett annat. Skatteverket slår fast att en förrättningsperson inte får vara ombud eller ställföreträdare. Samma person kan alltså inte både bära fullmakten och fylla en av de två platser som ska intyga att allt blivit riktigt antecknat.

Att en delägare företräder en annan är däremot inget problem i sig. Skatteverket skriver uttryckligen att en dödsbodelägare kan företräda en eller flera andra dödsbodelägare. Det är kombinationen ombud och förrättningsperson som fäller handlingen, inte ombudsrollen i sig.

Själva lagtexten säger bara att två kunniga och trovärdiga förrättningspersoner ska utses (20 kap. 2 § ärvdabalken). Vilka som i övrigt är uteslutna från den rollen, och vad rättspraxis säger om saken, går vi igenom i artikeln om bouppteckning och i den om kallelsen.

Två helt olika handlingar kallas för fullmakt för dödsbo

En vanlig sammanblandning handlar inte om lagtext utan om att två skilda handlingar delar namn.

Fullmakten till förrättningen

En enskild delägare eller efterarvinge utser ett ombud som ska företräda just honom eller henne. Bara fullmaktsgivaren undertecknar. Handlingen skrivs före förrättningen och följer med bouppteckningen in till Skatteverket.

Dödsboets fullmakt till banken

Den handlingen utser samtliga delägare gemensamt, den kräver allas underskrifter och den visas i regel upp först när bouppteckningen är registrerad, eftersom det är registreringen som visar vilka delägarna är. Vad den ska innehålla och hur långt behörigheten bör sträcka sig går vi igenom på sidan om fullmakt för dödsbo.

Den avlidnes egen fullmakt

Många utgår från att förälderns framtidsfullmakt slutar gälla i samma stund som dödsfallet. Enligt 21 § avtalslagen faller en fullmakt inte automatiskt bort när fullmaktsgivaren dör, om inte särskilda omständigheter gör att den ska anses förfallen, och 28 § lagen om framtidsfullmakter hänvisar till samma bestämmelse. Högsta domstolen har med stöd av regeln godtagit att en fullmaktshavare efter dödsfallet instruerade banken att betala den avlidnes fakturor (NJA 2020 s. 446). Egendomen förvaltas ändå enligt 18 kap. 1 § ärvdabalken av dödsbodelägarna gemensamt, och fullmakten den här texten handlar om ges av en delägare, inte av den avlidne.

När god man måste vara förordnad innan förrättningsdagen

Tre situationer där en vanlig fullmakt från delägaren inte räcker.

Delägaren kan inte längre företräda sig själv

Ett barn som redan betalar en dement förälders räkningar med stöd av anhörigbehörigheten i 17 kap. 1 § föräldrabalken kan inte på den grunden företräda föräldern vid förrättningen, eftersom det inte är en ordinär rättshandling med anknytning till den enskildes dagliga livsföring. Finns däremot en framtidsfullmakt som har trätt i kraft och som omfattar saken ger den behörighet att företräda personen vid bouppteckningsförrättningen.

Fullmaktshavaren har själv del i samma bo

Här sätter 17 § lagen om framtidsfullmakter stopp. Fullmaktshavaren har inte rätt att företräda fullmaktsgivaren i en fråga där fullmaktshavaren själv, fullmaktshavarens make eller sambo, fullmaktshavarens barn eller någon som fullmaktshavaren företräder är motpart eller av någon annan anledning kan ha motstridiga intressen. Ett dödsbo där båda har del är just en sådan fråga. Överförmyndaren ska då på fullmaktshavarens begäran utse en god man, och det förordnandet behöver finnas innan bouppteckningsförrättningen hålls.

En omyndig är delägare

Är förmyndaren, eller förmyndarens make eller sambo, dödsbodelägare i samma dödsbo som barnet måste den omyndige företrädas av en god man som överförmyndaren förordnar (11 kap. 2 § föräldrabalken). En förälder som själv ärver kan alltså inte gå på förrättningen som barnets företrädare. Skatteverket tillämpar bestämmelsen så att god man ska förordnas även när barnet har en andra förmyndare som varken är gift eller sambo med den förmyndare som har del i boet.

Vad fullmakten inte räcker till

Fullmakten flyttar rätten att delta och bevaka, inte allt annat.

Bouppgivarens försäkran

Bouppgivaren ska enligt 20 kap. 6 § ärvdabalken på heder och samvete bekräfta att uppgifterna till bouppteckningen är riktiga och att inga uppgifter avsiktligt har utelämnats. Det är en personlig utsaga om egen kännedom om boet. Ett ombud kan bevaka en delägares rätt, men avger inte den försäkran åt någon annan.

Arvskiftet

Över ett arvskifte ska det enligt 23 kap. 4 § ärvdabalken upprättas en handling som skrivs under av delägarna. En fullmakt som bara ger rätt att närvara vid förrättningen räcker inte till att skifta arvet. Ska ombudet underteckna skifteshandlingen måste det stå uttryckligen. Bankerna har dessutom ofta egna dödsbofullmakter, och Lantmäteriet kräver fullmakten i original om skifteshandlingen har skrivits under av ett ombud.

Att ta tillbaka fullmakten

En skriftlig fullmakt som lämnats till ombudet för att visas upp återkallas enligt 16 § avtalslagen genom att fullmaktsgivaren tar tillbaka handlingen eller låter förstöra den. Ombudet är skyldigt att lämna tillbaka den på begäran. Meddela samtidigt den som håller i bouppteckningen, så att förrättningen inte hålls med ett ombud som inte längre har behörighet.

Ombudsfrågan behöver vara löst innan tremånadersfristen för förrättningen går ut, och den fristen räknas från dödsdagen oavsett hur svårt det är att få tag på alla. Vad fristerna innebär i övrigt går vi igenom i artikeln om bouppteckning.