Kallas ska samtliga dödsbodelägare, den efterlevande maken eller sambon även när han eller hon inte är delägare, och efterarvingarna, alltså de som ärver först när en arvinge eller universell testamentstagare i sin tur avlidit (20 kap. 2 § första stycket ärvdabalken). Lagen sätter ingen frist utan säger i god tid, medan Skatteverket rekommenderar minst två veckor för den som bor i Sverige och fyra veckor för den som bor utomlands. För den som inte närvarar bifogas ett kallelsebevis, och kvittot på ett rekommenderat brev räcker även om mottagaren aldrig hämtade ut det (RÅ 2007 ref. 63). Har någon som skulle ha kallats aldrig fått något brev registreras bouppteckningen inte.
Någon i familjen har sagt att ni måste kalla alla, och sedan börjar frågorna. Ska pappas syster kallas fast hon inte ärver något? Ska barnbarnen? Och vad gör ni med halvsystern ingen har pratat med på tolv år?
Skatteverket räknar själv upp saknade kallelsebevis och felmarkerade delägare bland de vanliga missarna i ett bouppteckningsärende. Det som gör just den här delen dyr är att den inte går att rätta med en underskrift i efterhand: har någon som hade rätt att kallas aldrig fått något brev, behöver förrättningen normalt göras om.
På den här sidan
- Vilka som ska kallas, och vem som ska kalla dem
- Särkullbarnet ska kallas två gånger, och andra gången glöms bort
- Omyndiga, ställföreträdare och de som inte går att nå
- Två veckor är en rekommendation, inte en lagfrist
- Att vara kallad är inte samma sak som att närvara
- Kallelsebevis, fullmakt och godkännande löser tre olika problem
- Om någon inte kallats: komplettering, inte ogiltighet
- Nytt sedan 1 juli 2026: personnummer på alla som ska ha kallats
Vilka som ska kallas, och vem som ska kalla dem
Lagen pekar inte ut hela släkten. Den pekar ut tre grupper, och den som skriver kallelselistan behöver hålla isär dem.
De tre grupperna i 20 kap. 2 § ärvdabalken
- Samtliga dödsbodelägare, alltså efterlevande make eller sambo, arvingar och universella testamentstagare (18 kap. 1 § första stycket ärvdabalken).
- Den efterlevande maken eller sambon, som ska kallas även när bodelning redan skett eller inte ska ske och han eller hon därmed inte är delägare.
- Efterarvingarna, den som vid tiden för bouppteckningen är närmast att ta arv eller testamente när en arvinge eller universell testamentstagare senare avlider. Både legala och testamentariska efterarvingar räknas hit.
Att en person inte får ut några pengar nu ändrar ingenting, efterarvingen ska kallas ändå. Att blanda ihop delägare med efterarvinge är en av de missar Skatteverket självt lyfter fram som orsak till komplettering.
Den frånskilda maken kan fortfarande vara delägare
Har bodelning aldrig gjorts efter skilsmässan, och rätten till bodelning inte gått förlorad, är den frånskilda maken dödsbodelägare och ska kallas. Passivitet i 24 år har ansetts släcka rätten (NJA 1993 s. 570), medan tio år med en förklaring till dröjsmålet inte gjorde det (NJA 2009 s. 437).
Vem som ska kalla
Uppgiften ligger på den dödsbodelägare som har egendomen i sin vård, på en boutredningsman eller på en testamentsexekutor. Samma person bestämmer tid och plats och utser två kunniga och trovärdiga förrättningspersoner.
- Samtliga dödsbodelägare: efterlevande make eller sambo, arvingar enligt lag och universella testamentstagare
- Efterlevande make eller sambo, även när personen inte är dödsbodelägare
- Efterarvingar, både legala och sådana som pekas ut i ett testamente
- Frånskild make om bodelning aldrig gjorts och rätten till bodelning inte gått förlorad
- Särkullbarn som tidigare avstått arv till förmån för den efterlevande maken, de är efterarvingar här
- Samtliga förmyndare, god man eller förvaltare för den delägare som har ställföreträdare
- En av överförmyndaren förordnad god man i stället, om ställföreträdaren själv har del i samma dödsbo
- Allmänna arvsfonden när den avlidna varken var gift eller efterlämnar legala arvingar
- Person- eller samordningsnummer på var och en, födelsedatum om sådant nummer saknas
- Kallelsebevis för alla som inte närvarade, och fullmakt för den som företräds av ombud
Särkullbarnet ska kallas två gånger, och andra gången glöms bort
Ett barn som den avlidne har med någon annan än sin make, ett särkullbarn, har rätt att få ut sitt arv direkt (3 kap. 1 § första stycket ärvdabalken) och ska kallas som dödsbodelägare. Väljer barnet i stället att avstå sitt arv till förmån för den efterlevande maken enligt 3 kap. 9 § får det rätt att ta del i makens bo. Samma person ska alltså kallas vid två tillfällen, med flera års mellanrum.
Så ser missen ut i praktiken
Anna avstår sitt arv efter sin far till förmån för faderns hustru. Sju år senare avlider hustrun, och hennes egna barn gör bouppteckningen. Ingen av dem har någon relation till Anna, och avståendet ligger i en pärm hos en annan del av släkten. Anna kallas aldrig, trots att hon är efterarvinge i boet.
Omyndiga, ställföreträdare och de som inte går att nå
En efterarvinge finns bara där någon i ledet före ärver med fri förfoganderätt, i normalfallet den efterlevande maken. Ärver någon med full äganderätt uppstår ingen efterarvinge efter den personen.
Den som har en ställföreträdare
- Är delägaren under 18 år kallas förmyndaren, och har barnet två förmyndare ska båda kallas. Har delägaren god man eller förvaltare är det ställföreträdaren som kallas.
- Har ställföreträdaren, eller förmyndarens make eller sambo, del i samma dödsbo får han eller hon inte företräda personen. Överförmyndaren ska då förordna en god man, respektive en tillfällig god man, och det är den personen som ska kallas.
- Skatteverket anser att en god man behövs även när barnet har en annan förmyndare som varken är gift eller sambo med den som har del i boet. Den gode mannen ska vara förordnad före förrättningsdagen och ha kallats i just den egenskapen.
- Är både ställföreträdaren och den han eller hon företräder enbart efterarvingar behövs ingen god man.
- Är en arvinge okänd eller på okänd ort förordnar överförmyndaren en god man som kallas. Saknar den avlidna både make och legala arvingar är Allmänna arvsfonden dödsbodelägare och kallas, företrädd av Kammarkollegiet om ingen god man förordnats.
Att vara närmast anhörig ger däremot ingen rätt att företräda en delägare vid förrättningen: Skatteverket anser att anhörigbehörigheten i 17 kap. 1 § föräldrabalken inte omfattar detta. Det krävs en fullmakt eller framtidsfullmakt, som bifogas bouppteckningen.
Två veckor är en rekommendation, inte en lagfrist
Siffran två veckor, och fyra veckor för den som bor utomlands, kommer från Skatteverket självt. I broschyren Bouppteckning (SKV 461) står att kallelser ska skickas i god tid före förrättningen och att det är lämpligt att kallelsen skickas minst två veckor före till personer som bor i Sverige och fyra veckor före till personer som bor utomlands.
Ärvdabalken innehåller ingen sådan frist. Där står bara att samtliga delägare ska kallas i god tid (20 kap. 2 § första stycket), och Skatteverket skriver att vad som är god tid får bedömas från fall till fall och att en för kort kallelsetid kan hindra registrering. Fjorton dagar räcker alltså inte automatiskt i ett svårutrett bo, men det finns heller ingen anledning att underskrida den siffra handläggaren har framför sig.
Vad som avgör hur stor marginal ni behöver
- Att någon bor utomlands, där posten tar längre tid och en fullmakt kan behöva skickas fram och tillbaka.
- Att en delägare behöver god man, eftersom överförmyndarens handläggning tar sin tid.
- Att delägarkretsen är oklar och behöver utredas innan kallelserna går ut.
Att vara kallad är inte samma sak som att närvara
Ingen är skyldig att svara på kallelsen och ingen är skyldig att komma. Förrättningen hålls ändå, förutsatt att det går att visa att personen kallades i tid. Skatteverket beskriver det som att förrättningen sker på en fysisk plats, men att det går att delta därifrån man befinner sig, exempelvis via högtalartelefon eller videokonferens, så ange tid och plats i kallelsen även om ingen tänker resa dit.
Flera förrättningsdagar går, men inte på det sätt många hoppas
Hålls förrättningen vid mer än ett tillfälle ska samtliga som ska vara kallade ha varit kallade till, eller närvarat vid, det sista tillfället. Att lägga mötena på olika datum för att slippa ha två osams delägare i samma rum är enligt Skatteverket inte godtagbart: alla har rätt att få samma information vid samma tillfälle, och den som inte vill ha den kan låta bli att komma.
Om delägarkretsen ändras längs vägen
- Avstår en arvinge hela sitt arv före förrättningen är han eller hon inte dödsbodelägare den dagen och behöver inte kallas som delägare. Sker avståendet till förmån för den efterlevande maken enligt 3 kap. 9 § ärvdabalken blir personen däremot efterarvinge, och efterarvingar ska kallas.
- Avstår arvingen bara en del blir både arvingen och mottagaren dödsbodelägare, och båda ska kallas.
- Tillkommer en delägare efter att kallelserna gått ut ska en särskild kallelse skickas. Har personen varken kallats eller närvarat ska en ny förrättning hållas.
Kallelsebevis, fullmakt och godkännande löser tre olika problem
Kallelsebeviset, för den som inte var där
Har någon som ska ha kallats inte närvarat ska bevis om att han eller hon blivit kallad i tid bifogas bouppteckningen (20 kap. 3 § andra stycket ärvdabalken). Skatteverket godtar ett kvitto på att ett rekommenderat brev har skickats. Att mottagaren aldrig hämtade ut brevet spelar ingen roll, det räcker att det har skickats (RÅ 2007 ref. 63).
Det andra godtagbara beviset är en bekräftelse som den kallade skrivit under. Digitalt är utrymmet smalare än många tror: Skatteverket skriver att en kallelse per e-post inte kan ersätta kvittot på ett rekommenderat brev, och att en bekräftelse per e-post inte ersätter en underskriven. Undantaget är när bekräftelsen kommer som svar på en kallelse via e-post och hela e-postkonversationen skickas in.
Fullmakten, för den som företräds av någon annan
Den som deltar genom ombud räknas som närvarande och behöver därför inget kallelsebevis. Fullmakten bifogas i stället bouppteckningen.
Godkännandet, som inte löser det man tror
Ett godkännande i efterhand är den handling som oftast tas till när någon upptäcker missen, och den som fungerar sämst. Skatteverket har slagit fast att felet inte kan läkas genom att den som varken kallades eller närvarade i efterhand godkänner bouppteckningen (ställningstagande dnr 130 665980-04/111).
Om någon inte kallats: komplettering, inte ogiltighet
Ordet ogiltig används ofta här, och det är fel ord. En bouppteckning får registreras bara om det framgår att allt gått till på det sätt kapitlet föreskriver, och är den bristfällig sätter Skatteverket ut en tid inom vilken bristen ska avhjälpas, ytterst med vite (20 kap. 9 § tredje stycket ärvdabalken).
Handlingen registreras alltså inte. Ärendet går tillbaka, en ny förrättning kan behöva hållas med alla kallade, och därefter börjar väntan om. Skatteverket angav i slutet av augusti 2026 en kötid på omkring tio veckor innan ett ärende ens tilldelas en handläggare.
Under tiden står det mesta stilla. Begravningskostnader och löpande räkningar som hyra, el och telefon går normalt att betala från den avlidnas konto redan före registreringen, men rutinerna skiljer sig mellan bankerna och en del tillåter inga transaktioner alls dessförinnan. Uttag, avslut av konton och arvskifte kräver i praktiken en registrerad bouppteckning.
Nytt sedan 1 juli 2026: personnummer på alla som ska ha kallats
Genom lag (2026:251) ändrades 20 kap. 3 § ärvdabalken. Nu ska namn, person- eller samordningsnummer och hemvist anges även för dem som ska ha kallats till förrättningen, och födelsedatum om något sådant nummer saknas. Kan en viss uppgift inte lämnas ska det anges i bouppteckningen.
I praktiken måste den som skriver kallelselistan samla in personnummer även på efterarvingar man kanske aldrig har träffat. För den närmaste kretsen finns uppgifterna i dödsfallsintyget med släktutredning, för övriga får ni fråga i samma brev som kallelsen.
Kallelsen är ett av flera steg som avgör om bouppteckningen går igenom på första försöket. Nästa steg är handlingen i sig, och på sidan om bouppteckning går vi igenom förrättningen, värderingen per dödsdagen och vad handlingen i övrigt ska innehålla.
Vanliga frågor om bouppteckning
Måste man skicka kallelse till bouppteckning?
Ja. Samtliga dödsbodelägare ska kallas i god tid, den efterlevande maken eller sambon ska alltid kallas även om han eller hon inte är delägare, och dessutom ska efterarvingarna kallas (20 kap. 2 § första stycket ärvdabalken). För den som inte närvarar bifogas ett kallelsebevis.
Hur långt i förväg ska kallelsen skickas?
Ärvdabalken sätter ingen frist utan säger i god tid, och Skatteverket skriver att vad som är god tid får bedömas från fall till fall. I broschyren Bouppteckning (SKV 461) rekommenderar Skatteverket däremot minst två veckor för den som bor i Sverige och fyra veckor för den som bor utomlands. Den är ingen lagregel, men den kommer från myndigheten som granskar handlingen, och en för kort kallelsetid kan hindra registrering.
Vem skickar kallelsen till bouppteckningen?
Den dödsbodelägare som har egendomen i sin vård, en boutredningsman eller en testamentsexekutor. Samma person bestämmer tid och plats och utser två förrättningspersoner. I praktiken sköter ofta en anlitad jurist eller begravningsbyrå utskicket, men ansvaret ligger kvar hos dödsboet.
Vad ska stå i en kallelse till bouppteckning?
Skatteverket anger att kallelsen ska innehålla information om vem bouppteckningsförrättningen gäller samt datum, tid och plats. Skriv också hur man kan delta på distans och vem som kallar. Be i samma brev om person- eller samordningsnummer, som sedan 1 juli 2026 ska anges för alla som ska ha kallats.
Går det att kalla till bouppteckning via mejl?
Inte som enda kallelse, om ni behöver ett kallelsebevis. Skatteverket skriver att en kallelse per e-post inte kan ersätta kvittot på ett rekommenderat brev, och att en bekräftelse per e-post inte ersätter en underskriven bekräftelse. Undantaget är att bekräftelsen kommer som svar på en kallelse via e-post och att hela e-postkonversationen skickas in.
Måste efterarvingar och särkullbarn kallas?
Ja, båda. Ett särkullbarn är dödsbodelägare i sin förälders dödsbo, och efterarvingar ska kallas trots att de inte får ut något arv nu. Tänk särskilt på särkullbarn som avstått sitt arv enligt 3 kap. 9 § ärvdabalken: de är efterarvingar i den efterlevande makens bo och ska kallas dit.
Vem kallas när en dödsbodelägare är omyndig eller har god man?
Förmyndaren, och har barnet två förmyndare ska båda kallas. Har delägaren god man eller förvaltare kallas ställföreträdaren. Har ställföreträdaren själv del i samma dödsbo ska överförmyndaren i stället förordna en god man, som ska vara förordnad före förrättningsdagen och kallas i den egenskapen. Är båda enbart efterarvingar behövs ingen sådan god man.
Vad händer om vi glömde kalla någon?
Bouppteckningen registreras inte. Skatteverket får registrera den bara om det framgår att det gått till på det sätt som ärvdabalkens tjugonde kapitel föreskriver, och vid brister sätts en tid ut för att avhjälpa dem, ytterst förenad med vite (20 kap. 9 § tredje stycket). Ett godkännande i efterhand läker inte felet.
