Au pair-avtal mellan värdfamilj och au pair

Kulturellt utbyte, inte anställning, men ändå reglerat

Sverige har valt att stå utanför 1969 års europeiska överenskommelse om au pair-placering. Det betyder att det inte finns någon särskild au pair-lag att luta sig mot. I stället hamnar au pair-arbete i samma fack som annat hushållsarbete, under lag (1970:943) om arbetstid m.m. i husligt arbete, medan lagen om anställningsskydd inte gäller alls.

Migrationsverkets tillstånd sätter ramarna

Kommer au pairen från ett land utanför EU/EES krävs ett särskilt tillstånd. Migrationsverket ställer konkreta krav för att bevilja det: arbetet får normalt uppgå till högst 25 timmar per vecka, au pairen ska läsa svenska under vistelsen, och villkoren för fickpengar, kost och logi ska hålla en viss lägstanivå. Avtalet är det underlag familjen skickar in, och det underlag Migrationsverket kontrollerar mot vid en eventuell förlängning.

Fickpengar, skatt och vad avtalet faktiskt behöver reglera

Fickpengarna ska motsvara Migrationsverkets fastställda minimibelopp, inte bara vad som känns rimligt eller vad andra familjer betalar i praktiken. För au pairer utanför EU/EES är det här en direkt del av tillståndsprövningen, inte bara god sed.

• Arbetsuppgifter: barnpassning och lättare hushållssysslor, inte tungt hemarbete eller heltidsstädning
• Arbetstid per vecka, med marginal till Migrationsverkets 25-timmarstak
• Fickpengarnas storlek enligt Migrationsverkets minimibelopp, samt vem som ansvarar för skatteavdrag
• Fri kost och logi, samt vilka försäkringar värdfamiljen tecknar
• Tid avsatt för svenskstudier under vistelsen

Samma avtal fungerar även inom EU/EES

Kommer au pairen från ett EU/EES-land krävs inget arbetstillstånd, men samma frågor, arbetstid, fickpengar, försäkring, behöver ändå redas ut. Ett skriftligt avtal förebygger missförstånd oavsett varifrån au pairen kommer, det är bara tillståndskravet som skiljer.